Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som används för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill säga åskådliggöra olika förgreningar och inriktningar på samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som bygger på sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssätt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbetet med Skol-Komet gick till i arbetslagen som gick kursen och hur handledningen följdes och förstods, vid en mellanstor skola i Mellansverige, samt hur det fortskred efter avslutad kurs, relaterat till kursmaterialet.Detta görs genom observationer av den egna undervisningen, kvalitativa intervjuer av pedagoger och textanalys av handledningen. Resultatet visar att handledningen uppfattas som lätt att förstå, även om inte alla områden prövas och valda delar används efter avslutad kurs. Tendenser som anas, trots det ringa urvalet, är att återträffar behövs för vidmakthållandet och för att få en större programtrohet. Arbetet visar också på relevans för användandet av Skol-Komet, när det gäller uppförandeproblem av olika slag, både genom studier av litteratur och i det praktiska arbetet..

Arbetet tar upp skillnader mellan stora och sma? rum da?r fokus ligger pa? tidiga reflektioner. Det har utfo?rts ma?tningar i professionella studios fo?r att se pa? vid vilka tidsfo?rdro?jningar och niva?er tidiga reflektioner intra?ffar. Det har ocksa? utfo?rts ett mindre subjektivt lyssningstest fo?r att studera effekterna av dessa reflektioner.

Syftet med denna studie är att få insikt i hur verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår uppfattar arbetet med IUPVåra frågeställningar är:- Hur uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår arbetet med IUP?- Vad uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår att en bra IUP är?För att besvara dessa frågor genomförde vi åtta kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår. Vi fann detta ämne intressant då man som lärare är ålagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. Då detta är en ny företeelse ville vi se vad lärare har för uppfattning om detta. I vårt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

I syfte att belysa om och i så fall hur tidiga läsare och skrivare stimuleras i skolan under de första åren har intervjuer genomförts med sex lärare i årskurserna ett, två och tre. Av resultaten framgår att arbetet med att få lågpresterande elever att uppnå kursplanens mål är så pass krävande att behoven hos högpresterande elever inte hinner tillgodoses.  En slutsats som kan dras av studien är att lärarna, trots medvetenhet om denna problematik, begränsas av den tid som står till förfogande och upplever sig inte räcka till för att tillrättalägga undervisningen för dessa elever..

Alla barn har rätt att lyckas med sin läs- och skrivinlärning. Syftet med studien är att undersöka om tidig medveten träning ger många tidiga läsare och därmed undviker onödiga läs- och skrivsvårigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i två kommuner. Studien består dels av en kvantitativ enkätundersökning vars syfte var att spåra skolor med många tidiga läsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med många tidiga läsare. Respondenterna består av åtta lärare verksamma i sex förskolegrupper i två kommuner i södra Sverige.Studien visar vad gäller de undersökta skolorna att metodisk träning ger bra resultat, men också att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare som ingick i Skol-Kometutbildningen i början av 2000-talet kom att använda sig av teckenekonomier, hur de upplevde att det var att arbeta med denna metod samt i vilken grad de vid, och efter, studiens genomförande använde sig av teckenekonomier. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som tidigare gick i Skol-Kometutbildningen och på så sätt kom att använda sig av teckenekonomier (ett slags belöningssystem). Syftet är att undersöka hur respondenterna kom att använda sig av, samt upplevde att det var att jobba med, teckenekonomier och i vilken grad de fortfarande använder sig av teckenekonomier. Det teoretiska perspektivet baseras på behaviorism, vilket är grunden för användandet av teckenekonomier.Resultatet från denna studie tyder på att teckenekonomi kan vara en fungerande metod för läraren att använda sig av vid hanterandet av uppförandeproblem. Studien visar också att i många fall så är användandet av teckenekonomier en positiv upplevelse för elever, föräldrar och lärare.

Alla barn har rätt att lyckas med sin läs- och skrivinlärning. Syftet med studien är att undersöka om tidig medveten träning ger många tidiga läsare och därmed undviker onödiga läs- och skrivsvårigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i två kommuner. Studien består dels av en kvantitativ enkätundersökning vars syfte var att spåra skolor med många tidiga läsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med många tidiga läsare. Respondenterna består av åtta lärare verksamma i sex förskolegrupper i två kommuner i södra Sverige. Studien visar vad gäller de undersökta skolorna att metodisk träning ger bra resultat, men också att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats.

Syfte: Studien fokuserar på sambandet mellan de åtgärder som skrivs i elevernas åtgärds-program på skol- och gruppnivå samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag främjar en god lärmiljö.Frågor som förtydligar syftet är:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen när det gäller vikten av en bra lärmiljö?Hur används specialpedagogens stöd när åtgärdsprogram upprättas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av åtgärdsprogram att fokus mer hamnar på skol- gruppnivå än om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras åtgärder på skol- och gruppnivå som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet är studiet av hur människor lär och formas genom språk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) är de kommunikativa processerna förutsättningar för människans lärande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet är språkets användning beroende av den praktik den ingår i.

Detta är ett examensarbete i lärarutbildningen i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. Ämnet är den tidiga läs- och skrivundervisningen i skolår ett. Vi har observerat tre lärare och vidare intervjuat dem. Syftet med vårt arbete var att undersöka läs- och skrivundervisningen i skolår 1. De perspektiv vi hade fokus på var språkmiljö, de medverkande pedagogernas syn på lärandet och metoderna de använde.

Bakgrund: Att upptäcka och stödja barn som far illa är ett stort och unikt ansvar. Sjuksköterskan är den enda utanför familjen som regelbundet träffar barn och följer deras hälsa, tillväxt och utveckling. Sjuksköterskan kan hamna i en svår situation då de misstänker att barn far illa och samtidigt vill behålla en god kontakt med föräldrarna. Alla föräldrar vill sina barns bästa men förutsättningarna varierar.Syfte: Syftet var att undersöka Skol- och BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barn far illa i hemmet.Metod: Datamaterialet utgörs av intervjuer med sju Skol- och BVC-sjuksköterskor med specialistexamen. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Ur analysen framträdde två huvudkategorier, Att samverka för barnet och Att vara en stödjande person.

Det huvudsakliga syftet med vår studie är att studera vilka läsinlärningsmetoder som lärare använder sig av i den tidiga läsinlärningen. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka läsinlärningsmetoder använder lärare i den tidiga läsinlärningen? Vad är grunden för barns tidiga läsinlärning? Vilka faktorer påverkar barns tidiga läsinlärning? Vi har inriktat oss på lärare som undervisar elever i skolans tidigare år. Studien har genomförts i intervjuform för att få lärarnas uppfattning om vilka läsinlärningsmetoder som de använder sig av i den tidiga läsinlärningen. Sammanlagt har elva stycken lärare som arbetar i årskurserna 1 till 3 intervjuats.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län.

Rapporten utvärderar produkter som skickas till katastrofläger för att underlätta skol- och fritidsverksamhet. Fokus ligger på det projekt i vilket den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tillsammans med sin tyska motsvarighet Technisches Hilfswerk (THW), tagit fram ett komplett, färdigförpackat katastrofläger. Detta ska kunna skickas och sättas upp var som helst i världen. Projektet går under namnet Emergency Temporary Shelter (ETS) och ska bidra med bostad, skydd, el, vatten- och sanitetslösningar för totalt tusen personer som tvingats fly sina hem. Lägret ska också tillhandahålla skol- och fritidsverksamhet.